På morgonpromenaden i morse kommer jag ikapp en dam med en labrador. Hon håller inte i kopplet utan låter det släpa jämte hunden och när jag har cirka 50 meter kvar så vänder sig både hunden och tanten om och står och glor och väntar på att jag ska gå förbi dom. Hunden fokuserar sig på mig, blir stel och svansen rör sig som en pinne och precis när jag ska gå förbi dom så kommer den mot mig. Jag stannar och väntar på att damen ska ta den eller säga åt den att stanna men icke. Hon bara låter den gå... Blir vansinnig såklart och säger till henne på skarpen att hon får ta sin hund och att jag inte vill att den ska komma fram till mig. Hon svarar "vill du inte"?! Herregud hur dum får man bli??? Hade jag stoppat ner handen till den hunden hade den definitivt bitit/nafsat mig. "Nä säger jag. Har själv hund men skulle aldrig låta den gå framtill folk jag möter bara sådär på en gatan"! Hon bara glor konstigt på mig och jag knatar iväg.
Alltså jag är absolut inte rädd för hundar men när jag ser en sådan hållning som denna hunden hade tänker jag direkt på min rabiata Ozzy som vi hade innan.
Alltså jag är absolut inte rädd för hundar men när jag ser en sådan hållning som denna hunden hade tänker jag direkt på min rabiata Ozzy som vi hade innan.
Tänker på alla som verkligen är hundrädda. Ingen ska ju behöva få en hund på sig när dom är ute och går sin morgonpromenad. JÄKLA KÄRRING rent ut sagt!!!
Svart hund och gammal tant? Den sprang upp bakifrån på mig för ett tag sen och jag hade lurar i öronen. Började skälla och jag sket nästan på mig. Tanten kom ifatt och sa stt det är en snäll hund. Fann mig tyvärr inte. Det spelar ju ingen roll för mig. Samma hund såg jag nån vecka senare springa lös mot två små hundar..