RÅKNA-CITY

21:05 för åtta år sen så satt man på BB och grät för att maken skulle åka hem så han kunde jobba dagen efter. Man trodde ju värden skulle stanna för att man fött barn men icke sa nicke.
Martin skrek i princip det första halvåret så det var en kämpig tid. När man sen är helt grön på det där med småbarn så blir det ännu värre. Nu i efterhand så inser jag att jag antagligen hade en förlossningsdepresion men det var inget som jag visste att "normala" människor kunde få så där bara. Mitt uppe i hela smårbarnstiden så flyttade vi till Råkna med allt vad det innebär. Ja nu i efterhand så begriper man inte hur man fxade allt med körning av kids till skolan, flyttlådor, massiva renoveringar, kolik, öppna förskolan osv.
Sonen visade sig trots det motiga första året bli en riktigt bra kille fast han har dom norska generna. Detta året har han lärt sig läsa, skriva, sova över hos kompisar, sova varenda natt i sin egen säng i sitt eget rum och att simma. Helt ofattbart vad dom kan lära sig på ett år.
Idag har han fått en massa fina saker i födelsedagspresent,,, cykel, radiostyrdhelikopter, tröjor, simglasögon, pengar mm.
Nu är det ett år tills hans nästa födelsedag... ska bli spännande att se vad han ska lära sig tills nästa gång.