Sovit sisådär inatt. Knodden ville gå ut mitt i natten så det var bara att stiga upp. Man känner sig helt full när man ska snabba sig och få av han kragen, ta på han koppel och hitta mina vantar och stövlar. Slutar med att man själv står med kragen på i trädgården med ett koppel i handen medan vovven står kvar innomhus och ser ledsen uit med stövlar på frambenen medan Kulan skrattar hysteriskt åt situationen. Jävla tur han inte kan låsa dörren så man inte kommer in igen och få gå bort till en granne och värma sig i den munderingen.
Knodden och Kulan har busat runt lite idag under kontrollerade former. Jag springer efter i kopplet och njuter av detta friskhetstecken. HÄRLIGT!
Pungen ser inte svullen ut alls idag även om det är mer i den som ska försvinna. Inga stora sår längre heller så nu är mitt mål att fran och med tisdag så är han frisk... så det så!
I eftermiddag när jag jobbar är Martin hemma och ser till odjuren och på måndag hoppas jag att maken kan ställa upp men sen ska det nog vara klart för denna gången. Sicken pärs det varit!